Livets goda

Smet tidigt (t.o.m före rätt tid som omväxling) från jobbet i torsdags, en generös vintersol gassade ner på vårt kalla nord och sånt väder får bara inte sittas bort inomhus om man har möjlighet att låta bli. Så, 14.45 klev jag ut från jobbet, till affären för en turboproviantering, plockade upp dottern på praktikplatsen, hem och bytte om till stallkläder, körde till hästen, gjorde i ordning honom, 15.35 satt jag upp. Rätt så imponerande om jag får säga det själv. Fick en helt underbar ridtur i eftermiddagssolen.

Idag hade jag stämt träff för med en av de andra medryttarna. Oftast har vi så olika tider i stallet att det kan gå dagar utan att man träffar någon. Jag tycker iofs att det är väldigt skönt för stallpysslet är ännu mer terapeutiskt om jag får vara ensam, men ibland är det trevligt med sällskap också. Det visade sig att även de andra hästarna skulle ridas precis då så vi slog följe alla fyra, DET händer inte ofta. Glada och nöjda hästar, trevligt surr och en gassande sol från klarblå himmel. Rikedom! 

Nya rutiner

Den befarade träningsvärken har uteblivit, är kanske inte i så dålig form jag trodde? Men ländryggen har inte alls varit glad åt helgens extramotion, har fått stå och äta frukost nu två morgnar och endast med stor möda kommit ner på och upp från toastolen. Äh, det är bara att härda och ge sig på't igen!

Har en massa planer för våren, avslöjar dem lite allteftersom. Men en är att inte häcka framför datorn till sent på kvällarna (någon stor tv- tittare kommer jag aldrig att bli) utan komma mig i säng istället och läsa bara för nöjes skull. Innebär iofs mindre tid för chat med kära vänner men det får bli så helt enkelt. Det har funkat riktigt bra i veckan och är otroligt skönt. Undrar bara hur länge det kommer att ta innan jag blir piggare istället för tvärtom av all extrasömn?

Ny passion

Äntligen var varken plugg eller flunsa i vägen för premiärturen på skidorna.

Rackarns var olätt det är! Första 5 metrarna lutade det liiite nerför, väldigt marginellt, just så pass att skidorna gled och jösses vad nära att jag stöp redan där! Så värst vackert blev det aldrig men efter en stund fick jag upp nåt slags flyt och lyckades stå på benen hela tiden, trots vissa krumbukter, korsade skidor och felskär.

Solen strålade från en klarblå himmel och fyllde min själ med massor av ny energi, stannade några gånger och vände upp näsan mot den och bara tankade. Det var exakt så njutbart som jag hade föreställt mig att i sakta mak glida fram på snön! En liten navigeringsmiss gav en extrasväng på en halvtimme, kanske lite onödigt för de närmaste dagarna kommer ändå att med smärtsam tydlighet bevisa hur fruktansvärt otränad jag är. Men det gör inget, längtar redan efter nästa tur!

Bra, bättre, arab

Förra helgen blev det av förklarliga skäl ingen arabsamvaro så idag det var 14 dagar sen sist vilket är alldeles för länge, har saknat den lilla knasbollen, massor! Och trots att jag svär varenda lördagmorgon när väckaren ringer (är INTE nån morgonmänniska) så går zombiekänslan över när jag öppnar stalldörren, möts av 4 par spetsade öron och välkomnande strupmuller. 

Jaktgubbarna och hundarna härjade överallt i skogarna så det blev bara en ridtur längs den glashala vägen, tack o lov för broddar!  Det var nån skum ljuspunkt på himlen också. Va? SOLEN? Är det sant? Om än lite blek och vintermatt men jooo! Hela vintern har det varit snöstorm alternativt "bara" halv storm på min riddag så det var välkommen omväxling. Körde lite basic dressyr och han var *suckar andäktigt* så fin! Lite bus blev det i slutet också, sånt jag skrattar gott åt. Nöjd ryttare och nöjt frustande häst, att en timme på hästryggen kan göra så mycket gott för själen, finns inga piller som slår det! 

                                                              fina araben

Väl hemma la jag mig på spikmattan en stund, ljuvligt. Ryggen hade ju fått sig sitt välmående på hästryggen, nu var det nacke och axlars tur. De har trilskats ganska länge, har inte prioriterat att ligga på spikmattan på evigheter men det ska det bli ändring på, är ju magiskt hur bra den gör för kroppen.

Ska köra till stallet och linda arabens ben. Sen ska jag skåla för att kursen är klar, ytterligare en sak som fick stryka på foten förra helgen. Sååå... Skål på er! =)

Ordspråk

"Man ska inte ropa hej förrän man har kommit över bäcken" heter det ju som bekant i ett av de där gamla, kloka ordspråken. Och de som myntade dem hade nog lärt sig den underliggande visdomen den hårda vägen. Undrar om inte de var smartare än oss? Mer jordnära-vardags-intelligenta på nåt sätt. Typ.

Aaaaah!

Det är så UNDERBART när "vad-än-det-var-man-var-sjuk-i" ger vika och man är på väg att bli kurant igen. Där är jag idag! 

Kan då inte blunda för tanken på dem som är kroniskt sjuka utan hopp om att någonsin få uppleva det. Känner innerligt med dem och uppskattar så att jag är mer lyckligt lottad.

Senaste veckan regn och blida har fått snön att krympa ihop avsevärt, en traktor har precis varit och karvat bort istäcket från gatan. Solen strålar från en molnfri himmel och trots ett stänk av oro över att inte hinna inviga skidorna, kombinerad med känslan att det här kommer lite väl tidigt för min smak, kan jag inte trycka tillbaka en sprittande antydan till vårkänslor!

Reklamreflektion

Har sett oerhört lite tv de senaste åren, en följd av plugget, max 2 program i veckan när det varit som mest. I helgen har jag ägnat en hel del tid åt det fast i ärlighetens namn har det mest blivit sova tv, i.o.f.s ingen dum sysselsättning. Det märkliga är att jag har vaknat till under reklampauserna och bara då. Hemma från jobbet idag eftersom jag inte är helt fräsch än, har då legat och tittat korta stunder mellan tupplurarna. Och, efter att nu ha ökat min tv- tid med flera 100 % de senaste dygnen kan jag bara konstatera att svensk tv- reklam håller på en evighet.

Här spricker den

Ambitionen med korta inlägg alltså. Var ju lite på väg dithän redan i föregående...

Fick sonen med mig och helghandla på fredag förmiddag, han övningskörde. Jag kan INTE fickparkera, försöker inte ens. Han gjorde en helt enligt regelboken och mitt ego fick sig en kraftig törn.

Åkte till stallet för att fixa mat hos araben efter middagen, kände mig konstigt seg och yrslig men skyllde på att jag suttit vid datorn för mycket, förstod strax vad det berodde på när febern började stiga. Hem och skriva klart, fick in det med trekvart till godo, var nog kanske bra att jag inte orkade sitta och finslipa i det oändliga min vana trogen? Inget mästerverk men hoppas det räcker till godkänt iaf.

Sen väntade sängen och då kom hostan igång ordentligt. Natten blev den längsta tänkbara pga hostan, att jag frös så jag skakade i feberfrossa och att precis allt gjorde ont-  täcket mot kroppen, att ligga och att vända på sig ska vi inte ens tala om. Efter att ha vaknat varannan minut natten igenom gick jag och duschade strax efter 4, både för att få upp värmen men också för att vattenångan kanske skulle göra det lättare att få upp slemmet. Det funkade, efter några hostattacker värdiga en svårt TBC- sjuk gamling. La mig sen i soffan för att ge stackars maken chans till åtminstone några timmars sömn.

Gårdagen ägnades till att sova på olika ställen i olika ställningar, det är ju inte så att ryggen jublar över mycket horisontalläge. Har suttit, halvsuttit, halvlegat, legat i sängen, fåtöljer, soffan, lutad över köksbordet, på knä vid sängkanten och kroppen in på sängen.

Tvingade i mig ett kokt ägg igår, nu ska jag prova med ett till. Annars har menyn i helgen bestått av massor av te med honung. Hostan har gett med sig lite, febern åker berg-o-dalbana, värken i kroppen är fortfarande gräslig men nu gör åtminstone inte kläderna ont på kroppen längre. Hostan har resulterat i träningsvärk motsvarande 1 000 situps eller så, något positivt med det hela! =)

Nu sitter kniven där.

På strupen alltså. Imorgon är sista inlämning på de tre återstående uppgifterna till kursen. En är helt klar, en i princip detsamma (om jag bara kan låta bli att finslipa i det oändliga) och den tredje... Ska jag börja på ikväll :-/  Den som spar hon har! Men trots att det skulle komma surt efter (som nu alltså) var ledighet av nöd tvunget under lovet efter galenskapshösten (hur kan det ständigt uppnå nya nivåer i det fallet?).

Kompar ut en del av övertiden från i höst imorgon och natten är lååång så det ska nog gå. Funkar ju bäst under lite (???) press och ämnet engagerar så jag är inte orolig, egentligen. Det är dock väldigt irriterande att en deluppgift som vi inte fått vare sig litteratur, föreläsning eller hänvisningar till har tagit massor av tid i letande på nätet, utan resultat. Har ju en liten betygsdjävul i mig. Men jag SKA inte klaga, älskar ju verkligen att plugga och särskilt detta ämne. Men det ska också bli himladens skönt att INTE göra det jämte jobbet i vår, för första gången på... Väldigt länge.

Annars har det inte hänt så mycket värt att nämna idag. En jobbarkompis tipsade om en fototävling med lokal anknytning som kommunen utlyst i annonsbladet. Sista inlämning är... Imorgon. Förstås. Måste nog offra en stund åt att botanisera lite i burken ikväll, tusen kronor till vinnaren är inte att förakta.

Hurra hurra hurra!

Idag fyller mitt "mellanbarn" 20 år. Hon åkte till skolan i Bollnäs igår, därav svullandet i måndags.

Hon fick kraftig magsjuka när hon var 4 månader, efter IVA och dropp i en vecka tog det flera månader för henne att hämta sig helt från den. Sen följde olika infektioner som ett pärlband, bl.a körtelfeber. När hon var 1½ var hon så tunn att hon nästan var genomskinlig, vägde endast marginellt mer än lillebror som då var 4 månader. När det var som tuffast var jag fullständigt övertygad om att vi aldrig skulle få se henne fylla 5, så varje födelsedag efter det har varit en stor seger. Och idag fyller alltså lilla hjärtat 20... Stort!

Ordning igen?

Köpte årets familje-kom-ihåg först idag, en sån där med 6 kolumner. Väggen där den brukar hänga har lyst anklagande tom sen nyårsdagen och inverkat oerhört menligt på mitt plugg. Bra med bortförklaringar haha...

Har inte mycket vettigt att säga idag faktiskt. Djupdyker ner i slutspurten kursuppgifterna istället och hoppas på bättre inspiration där. Tur att ordbajseri definitivt hör till en av mina starkaste förmågor :-)

En måndag närmare sommaren! =)

Märkligt att det inte är lika jobbigt att kliva upp i svinottan när jag ska till stallet...

Lugn och effektiv dag. Ehum, KAN det möjligen bero på att eleverna börjar imorgon? =)

Vi har fått fler rum att använda, ny personal och fler elever så krävdes en total rockad av... ALLT! Var eleverna sitter, deras scheman, vem som undervisar vem, i vad... Schemana baseras inte på elevernas placering eller vilken årskurs de går, utan var de ligger i respektive ämne och vilka behov de har. Riktigt finlir och långt efter att dagen egentligen skulle ha slutat var allt i stort sett klart. Puh! Och jag som bestämt att i vår, då ska jag minsann inte jobba över i tid och otid. Det börjar ju riktigt bra...

Nu är mina ord för idag slut och middagen strax klar. Grillad kyckling, pommes och crème fraiche smaksatt med getost, honung och rosmarin. Samt jordgubbstårta till efterrätt. Sån mat äter vi ALLTID, vardag som helg. Eller?

Slut lov kvar

Gjorde slut med julen idag. Hur kan alla saker plötsligt inte rymmas i samma kartonger de packades upp ur för 5 veckor sen? Lika mysigt som det är att ta fram pyntet är det att stuva bort det, det blir avskalat rent hemma och det är min modell.

Pratade i hela två timmar med älskade tösabiten Down Under på Skype idag utan ett enda avbrott, underbart! Att vara mamma via fejjan eller sms blir inte riktigt samma sak som ett samtal... Att det strök skidpremiären från agendan var det absolut värt!

Lov är väldigt vanebildande. Har tillbringat många härliga extratimmar med världens bästa terapi- i stallet. Nu är det bara att spotta i nävarna, kavla upp ärmarna och ge sig in i ekorrhjulet igen!

Välkommen till cyberslaskens återfödelse!

Med en massa (???) ny tid till mitt förfogande i vår tänkte jag mig hinna med sådant som legat på is under en tid. Träna är en sådan. Blogga är en annan, lusten har ibland kittlat till lite igen. Jaja, vi får väl se hur det går med något av det. Viljan är oftast starkare än köttet hos denna här...

För att ge det bättre förutsättningar och bespara eventuella läsare  boklånga inlägg bestämde jag att försöka begränsa längden på dem, bortsett från detta första. Det kommer INTE att hålla eftersom jag inte kan fatta mig kort  ens om mitt liv hängde på det. Men tänkte öva på det. Här :-)